Vi firar 6-månadersjubileum med Vår Rus-utmaning!

Okej. Nu kommer det. Vi ska svettas och Du ska med. På ett eller annat sätt.

Vi försöker febrilt med att hitta större bidragsgivarorganisationer som inser vikten av Fortress verksamhet. Tyvärr är det en djungel av krav hit och krav dit och vår endags-tracking i regnskogen gav oss tydligen inte skogsverktygen nog, då det är enormt svårt att hitta de bidragskanaler vi passar in i. Vi är för ”nya”, de är för icke-uganda-inriktade, vi är inte tillräckligt delaktiga på plats. Och så fortsätter det. Med det sagt tvekar vi dock inte på att det en vacker dag kommer att lossna, eller att dessa bidragsorganisationer gör ett bra jobb, men kanske får situationen oss att se till andra vägar? Lite liknande den vägen vi började - med privatpersonens engagemang.

En liten summa. Många människor. Mycket pengar. Enkel ekvation – enkel lösning men med starka resultat för de enskilda. Det var ju som sagt så allt började. Idag, den 16e mars är det exakt sex månader sen vi satt på vårt spartanska men mysiga (?) hostel och precis hade postat den film som på en månad kom att dra in 42 000 kronor och då bestämde vi oss… - nu jävlar drar vi igång.

Sex månader alltså. Ett halvår. Ambivalensen är påtaglig. Det känns som igår, samtidigt som vi nog aldrig har varit med om så mycket under så kort tid.

Svett var det ja - och den där enkla ekvationen. Jo, vi tror starkt på det här med att gå samman som privatpersoner, där många gör lite som blir mycket ihop. Till exempel springer Vårruset! Vi letar efter Er som den 8 maj kan tänka sig att springa/lunka/gå fem kilometer för Fortress skull.

Det kostar 10 000/månad att hålla verksamheten igång (stort hus, många tjejer, sjukhusbesöken blir fler nu när barnen också börjar bli riktiga människor osv. ) På ett år blir detta 120 000. Idag bor där 6 tjejer och vi räknar med att varje tjej bor på Fortress i 9 månader, räknat med högt genomsnitt. 9 månader blir 90 000 delat i sex tjejer vilket blir 15 000 kronor. Det kostar alltså 15 000 för att kunna ge EN tjej all den hjälp och det stöd vi tror så starkt på – och ser resultat av.

Beroende på hur många motionärer som vill ställa upp varierar även målsumman – alternativt den mängd personer som krävs för att nå vår målsumma. Eller så vänder man på det och utgår främst från en målsumma, vilket sedan får bestämma antalet motionärer och/eller antal människor i motionärens nätverk. Ponera att vi har ett mål att dra in 15 000 x 6 = 90 000 kronor (Fortress-vistelse från början till slut för sex tjejer) och får ihop en grupp på säg 36 göteborgare som springer blir den enskildes mål att samla ihop 2500 kronor. Om varje person har ett nätverk på 10 personer som bidrar med 250 kronor var nås målet på 90 000.

Ett annat scenario: om vi sätter målet att få ihop 15 000 som symboliserar en tjej som får hjälp av Fortress, och har 3 motionärer blir deras personliga mål 5 000 kr. Har varje person ett nätverk på minst 25 personer räcker det om dessa bidrar med 200 kronor för att målet ska uppnås.

Ni fattar poängen. Ju fler desto bättre. Många gör lite som blir mycket ihop. Fast i detta fall gör kanske en lite mer om man räknar på svettmängd. Låter inte detta som en rolig, hälsosam och givande idé?

Vi tror som sagt på kreativa lösningar och ser detta som lite av ett pilotprojekt som vi sedan hoppas kunna utveckla. Vårruset är den 8 maj i Slottsskogen, är fem kilometer långt och riktar sig till enbart kvinnor. Sista anmälningsdag är 20 april, vilket är snart. Så ni som är sugna på att hoppa på och bli våra representanter – hör av er så snart som möjligt och börja redan nu sprida budskapet!! 

INSPONS kommer att bli tillgängligt i början av april, men det innebär inte att vi kan sitta och vänta. Det finns ingen tid att förlora! Berätta för era vänner om Fortress, vår förening, Vårruset och er utmaning - och förbered alla på att bli en del i den utmaning som kan säkra kommande månader för Fortress. För pengarna börjar verkligen sina och vi är i stort behov av ER hjälp. Så – fem kilometer är inte så långt. Men kan ge mycket. Och ju fler vi är, desto större nätverk och ökad chans till större insamlingspott.

Maila till idakjellberg@gmail.com eller kimilina@hotmail.com, skriv här på bloggen, dra iväg ett meddelande på vår facebooksida - eller gör hur ni vill bara ni berättar ifall ni är på!! 

För mer info om loppet: http://www.varruset.se/start/. Och som sagt, håll ögonen öppna efter INSPONS hemsida och bli de första "Insponsare" när de väl drar igång! Så alla pionjärer där ute - var med oss i vår nya utmaning!! 

Inspirerande möte med Kia på INSPONS

Hej och håå vad vi är pepp inför framtiden! Trots att det är lite för många minus och för få plus på kontot så har vi en underbar känsla inför vad som komma skall. För det ska komma.

I lördags damp det ner ett brev från Skatteverket och denna gången var det ett fint kuvert utan ångestladdad betalningsanmärkning eller liknande, utan nämligen ett "bevis" på att The Fortress Sverige nu är en ideell förening. Välkommen organisationsnummer - välkommen bankgironummer - välkommen större bidrag.

Välkommen även innovativa entreprenörer! Idag fick vi möjligheten att träffa Kia Mohebi från INSPONS - ett helt nystartat företag som satsar på ett hälsosamt välgörenhetskoncept. Det är till och med så nytt att det inte ännu är launchat, men det kommer att ske i början av april och då kommer alla som vill bidra till en bättre värld att kunna göra detta med hjälp av just INSPONS.  Företagsidén går ut på att du som tänker delta i en motionstävling som till exempel Vårruset och Vasaloppet skapar ett konto på Inspons hemsida. Du väljer vilken välgörenhetsorganisation som loppet ska tillägnas, samt en valfri summa som du önskar uppnå. Via Facebook, twitter, mail och ja, även gamla traditionella mun-mot-mun-metoden, berättar du för dina vänner om utmaningen och dess ändamål, och uppmuntrar alla till att bidra med en summa på kontot. Pengarna går sedan till den valda organisationen.

Företaget drar som sagt igång på riktigt i början av april, men konceptet har funnits i andra länder sedan länge. Efter att Kia bodde sex år i London där dessa former utav välgörenhetsinsamlingar är väl etablerade projekt, och med en idrottsnerd till pojkvän, bestämde hon sig för att ta idén över nordsjön och hit till Sveriges alla hurtbullar. Vi gillar det. En driven entreprenör som vet vad hon vill och framförallt tror på det hon skapar. Företaget är en ekonomisk förening med målet att öka människors bidrag till olika välgörenhetsorganisationer. The Fortress Sverige kommer att utgöra en av dessa.

Över kaffekoppar på Da Matteo utbyttes tankar, idéer och en extrem stor portion inspiration till hur vår bebis i Uganda ska kunna leva vidare. Vi är extremt glada över att få vara en del av något så nystartat och kreativt. Det ger en kick i att jobba vidare och utveckla det arbete vi så starkt tror på. Som Kia sa - det handlar inte om vi blir stora, utan när vi bli stora. Hell yes. Vi kommer snart med en mer färdig utarbetad plan på hur vårt samarbete med INSPONS kommer att se ut. Det vi vet nu är i alla fall att det kommer handla om att träna, svettas och ta ut sig till max för att nå ett mål där inte bara du som tävlar kommer att njuta av vinsten, utan även alla dina vänner som hjälper dig i din utmaning och alla de Fortresstjejer som kommer kunna fortsätta utvecklas i en trygg tillvaro. Så du som gillar att svettas och kan tänka dig att svettas för vår skull - och du som gillar att pusha din svettiga vän - håll ögonen öppna efter vårt projekt på Inspons. Det kommer bli grymt.

Just det ja, vi finns på Facebook nu också. Som alla andra - vill man någonstans så ska man synas. Gilla oss gärna, för vi gillar er.

Kramar från en stolt styrelse!

Isaac och Jeremiah ♥

Bildbevis på tussarna. Håll till godo!

Isaac med mamma Susan

Diana med skatten Jeremiah

Fler barn - Föreningsstart - Samvetssmycken. Vi växer på många sätt.

Japp - vi ler lika stort ännu en gång! Sex dagar efter att Susan födde sin lilla Isac har även Diana anslutit sig till den härliga, växande skaran (duon) av Fortressmammor. Vi har dragit en lättnadens suck efter fem dagar av oro, då Diana redan i torsdags åkte till Mulago Hospital på grund av värkar.. Men som sagt, i måndags den 20e februari, fick hon på ett säkert sätt äntligen hålla sin nyfödda son i famnen - en liten Jeremiah! Diana och son mår fint och är tillbaka på Fortress igen. (Vi har ännu inte sett någon bild men ligger på Josephine att hon ska maila iväg asap.) Två små pojkar som ska uppfostras till fina människor, där starten på The Fortress förhoppningsvis innebär en bra språngbräda mot en trygg och kärleksfull uppväxt. Detta är faktiskt rätt häftigt. Tänk om 5 år. Eller 15. Eller 25. Då är småtussarna stora. Och har världens modigaste mammor. Och en massa svenska tanter som aldrig slutar tjöta. Det kommer bli en fin framtid! 


Apropå framtid. För att öka chansen för bidrag och fonder från lite större organisationer och på så sätt säkra kommande månader har vi precis bildat en förening. The Fortress Sverige finns nu på papper och vi väntar på att bli godkända av skatteverket. När det väl sker och vår ideella förening är ett faktum kommer vi lägga ut all info här, var så säkra. I måndags träffades intermisstyrelsen hemma hos Evve och det klubbades hejvilt runt matbordet angående vem som skulle bli vad och vad som skulle bli vem. Stadgar med bestämmelser kring mål, medlemmar, styrelseupplägg, firmatecknare, mandat och mycket till skrevs ner och vi kände oss inte bara riktigt vuxna, utan även riktigt nöjda. Det civila samhället har makt och kan få uträttat något jävligt bra. Förena er liksom. Och praktisera demokrati på riktigt. Att vi sedan sitter med våra iphones och googlar hur startar man förening kanske inte är lika vuxet, men vi lär oss genom att göra. Learning by doing helt enkelt och pragmatiskt uttryckt. 


Apropå pragmatism. Vi vill ju att tjejernas handlingar och göromål ska få direkta, positiva konsekvenser för dem själva, och förutom att föda barn (eh) så är smyckestillverkningen en numera betydligt mer väsentlig del av livet på TF än för någon månad sen. Detta genom att Victor Grossman och hans företag Samvetssmycken i dagarna köpte sitt första lass med Fortresstillverkade armband och halsband. Företaget drivs med vinstintresse men med fokus på att genom sina inköp se till att stötta organisationer som verkar för ett hållbart samhälle utifrån goda etiska principer. Vi gillar entreprenörsandan och det långsiktiga tankesättet. Att utmana invanda tankemönster och teama ihop sig med arbetande kvinnor i olika delar av världen så att dessa kan bli självförsörjande är att konkret praktisera det teoretiska begreppet empowerment. Hjälp till självhjälp är enligt oss nyckeln till ökad demokrati, jämställdhet och jämlikhet. Samvetssmycken har tagit ett, om än litet så trots allt befintligt, steg på den vägen och vi är sjukt stolta över att våra Fortresstjejer är en del av Victors vandring. Kika in på http://samvetssmycken.se/ och joina du med. 


Som sagt, vi växer på alla sätt och vis. Eller nja, inte på alla. Vi är just nu ärligt talat i stort behov av en ekonomisk push och jobbar frenetiskt med att söka fonder, maila bidragsgivare, skramla med bössan åt höger och vänster. Det har gått bättre tidigare om vi säger så. Men. Vi tror fortfarande stenhårt på detta, och så fort vår lilla förening drar igång hoppas vi att det kan släppa lite. Har ni tips och idéer, tveka inte. 


Ha en fin helg. Kram och godnatt på Er alla.

14/2 - Första Fortress-bebisen!!!

Alla fina, hör upp! Nu i tisdagskväll födde Susan en liten pojk! Efter en något lång förlossning så meddelar vi med ett leende att både mamma Susan och hennes lilla tuss mår bra! Vi har äntligen blivit dom där mammorna vi snackat om ända sedan oktober då projektet drog igång och det är en sån enormt cool känsla att Fortress har fått sitt första barn! Den lilla barnsängen kommer till sin rätt nu och vi är så så såå glada över att det har gått så bra för Susan. Hon var en av de första tjejerna att flytta in i huset och har verkligen utvecklats under den perioden vi fick chans att umgås och arbeta med henne. Ökad självkänsla, flera leenden och en enormt härlig beslutsamhet. Grym förebild för blivande Fortressmammor! Ja, vad ska man säga. Grattis till Susan, grattis till oss. Tack! Bästa alla hjärtans dag på länge. Slå den om ni kan, alla ni romantiker där ute. Kram från Fortress - Team Sverige!

Fortress från Sverige

Kyla, mörker, tystnad, hela vägar, vänner, familj, mys. Sammanfattningen av att komma hem. Hittills iallfall. Känns skumt att landa så långt bort från Kampala och livet där, men att den känslan skulle infinna sig var ju ingen direkt överraskning. Så bit ihop, som pappa Kjellberg brukar säga. Det gör vi. Biter som fan.

Sista tiden med the Fortress var riktigt bra. Tjejerna har kommit igång med smycketillverkning och dom gör det riktigt riktigt bra. Skoj att se engagemanget i huset. Smittar liksom av sig på andra delar i deras liv. Magarna växer och likaså deras självförtroende. Så himla roligt och tillfredsställande att se hur en människa  utvecklas och mår bättre i och med den utvecklingen.

Vardagligt häng och snack har blandats med ett par fester nu i slutet. Vår hejdå/jul-fest blev riktigt lyckad, med  glögg, pepparkakor, chapati, tal, tårar, tal, tårar, tårar, luciatåg och dans (inte den stela svenska dans-kring-granen-dans. Här är det rumpa som gäller.)

Veckan innan vi drog iväg på safari/strand/zanzibar/SOL-semester så berättade Josephine att hon hade hittat ett nytt hus. I rätt tid och med en bra deal bestämde vi oss därför för att flytta verksamheten till ett större hus, lite närmre centrum, betydligt närmre sjukhuset och med en utegård som vi tidigare har saknat. Josephine tog med tjejerna dit i onsdags och dom blev tydligen riktigt nöjda.

Med plats för 12 tjejer istället för åtta, och med ett extra hus för Josephine, Joan och Kemi (lill-tjejen och hennes mamma som även är vår "fortress-mamma") passar det bättre för den verksamhet Fortress driver. Något dyrare självklart, men peppande och väldigt mycket bättre passande. Nu börjar jobbet för oss här hemma att hitta sponsorer och människor som vill vara med och stötta projektet. Josephine gör även hon sitt nere i Kampala. Inget konkret har dykt upp ännu, men fler och fler hör talas om oss och intresset växer. Känns väldigt optimistiskt mitt i all ovisshet. Vi tror det ska lösa sig detta. Snart är Women of Purpose International (Josephines organisation, som hon driver the Fortress genom) även registrerad som en riktig organisation i Uganda. Vi väntar bara på lite byråkrati som ska ta sin tid.

Glädjande är även att vi har lyckats få ihop sponsorer till alla tjejerna!! TACK från botten av våra hjärtan. Det går bra nu. Kompis.

Så, det var en liten och nätt uppdatering. När Evelina kommer hem från förlängd semester på Zanzibar (paradiset på jorden?) så ska vi sätta oss och spåna på nya idéer på hur vi kan fortsätta med arbetet. Ska bli grymt skoj. Måste även tacka för allt intresse, allt stöd och alla fina ord vi har fått - det peppar oss självklart till att jobba vidare och hålla Fortress flytande!

Sponsorer och smycketillverkning

Hej alla. Efter förfrågan på allmän begäran kommer här en uppdatering. Vi har tre veckor kvar i Uganda, varav en halv sådan går bort nu på onsdag då vi återigen sätter oss på en galen buss, denna gången västerut till Kigali, Rwanda. Mina (Idas) föräldrar har varit på besök, vilket var riktigt skoj. Tack för en grymme-helg, Tata o Mama Aidah - och tänk på Kampalas trafik när ni sitter i bilkö på E6an.. Nathalie har även hon haft besök. Tove, Krall och Peter - tack för bra dans och charmig rafting-bränna! Vi ses i Göteborg - och i Dubai :)

Tre veckor alltså. Ehm ja. Tiden går lite för skrämmande fort (har ni hört den förut?) och det känns som vi har resten av dagarna fullt planerade. Vill hinna med så mycket som möjligt och bara den tanken är rätt stressande - årets underdrift - så ja, dagarna går i ett.  Hänga så mycket som möjligt med vännerna som inte åker tillbaka till Sverige, gå ut till de bästa dansställerna, göra de uppgifter på praktikplatsen som inte blivit gjorda innan ooosv...

Främst vill vi "avsluta" vår fysiska del (1?) av The Fortress på ett sätt som underlättar projektets fortskridning. Vad behövs för en fortsatt hållbar utveckling av verksamheten när vi har åkt - både på en ekonomisk och social nivå? Hur kan vi fortsätta arbetet hemma i Sverige? Hur kommer tjejerna reagera när vi drar? Hur kan Josephine, på ett så bra sätt som möjligt fortsätta det enorma arbete hon bedriver? Ja. Det är en del att bita i. Men vi är så enormt glada och peppade över projektet, att vi längtar efter att få fortsätta arbetet hemma. Det har känts extremt bra att Fortress faktiskt kunde öppnas medan vi har varit här på plats, då det är en hel del att strukturera upp.

Senaste inlägget lovade jag att komma med mer info om hur ni som vill bli sponsorer ska gå till väga. Ni som vill bli sponsorer kommer att skänka en summa i månaden. Så länge tjejen ifråga bor hos oss kommer hälften av pengarna gå till Fortress i sig (mat, hyra, el, sjukvård) för att helt enkelt trygga projektets fortskridnande. Inget Fortress, ingen tjej att sponsra. Den andra resterande hälften kommer gå till tjejen personligen - dock genom Josephine. Hon kommer att ha kontroll över pengarna både under tiden tjejen bor på the Fortress men även efter. Vad pengarna kommer att gå till är olika, eftersom tjejerna är unika individer med individuella drömmar och mål. De flesta vill gå tillbaka till skolan och då är Josephine den som ser till att skolavgiften blir betald. Men inte alla vill återvända till skolbänken. I vissa fall har tjejen slutat i mycket tidigt stadie och att återvända till en låg klass, i hög ålder, kan kännas väldigt obekvämt. Där kan pengarna istället gå till uppehälle, mat osv. Mer info om hur ni exakt ska gå till väga kommer snart. Vi lovar. Det är dock lite mycket i huvudet nu i slutspurten, så ha överseende med att det går liiite långsamt med struktureringen av just sponsorskapen.

Just med tanke på de tjejerna som inte vill återgå till skolan av en eller annan anledning har alla på the Fortress även nu fått börja göra smycken. Tanken med detta är att ge dem en aktivitet som ökar deras chans till en framtida egenförsörjning.  Sälja smycken - tjäna egna pengar. Kort och gott. Dock extreeemt betydelsefullt då de blir självständiga kvinnor, som inte tvingas bli beroende av en man för att överleva. Ett sådant beroende är en alldeles för vanlig kvinnofälla i Uganda. The Fortress är därför ett forum för ökande kvinnliga friheter/rättigheter, ökad jämställdhet och - i slutändan - minskad fattigdom.

Förra veckan flyttade två nya tjejer in och stämningen i huset är verkligen öppen och härlig. Minsta lilla gnabb tas upp (Josephine är verkligen en bra social arbetare) och vi märker att tjejerna blir gladare och mer trygga ju mer tiden går. Ni anar inte hur skönt det känns att knacka på dörren och mötas av dessa underbara människor. Vi bävar inför att säga hejdå om man säger så...

Men vi ska självklart promota projektet för kommande socionomstudenter som vill göra sin praktik i Uganda. Att få en ruljans på socialarbetare som kommer ner och jobbar med Fortress-tjejer är ju en del av den sociala hållbarheten som vi är beroende av. Kanske kan det även resultera i ökad ekonomisk hjälp? Vi tror stenhårt på studenters vilja och passion till ett bra arbete och till er som är intresserade - vi ser er mer än gärna på The Fortress kommande terminer!

Idag har Josephine sin graduation party och det börjar bli tid att dra dit. Sitter dock med en tre-våningstårta och funderar på hur detta ska gå på bodan...  Inte läge att komma till en fest på 60 pers med en mosad tårta. Löser sig nog. Brukar göra det här.